muralmalningar

En dag på sommaren så skulle jag, mamma och mina två systrar Julia och Maja gå till Snapen och grilla korv med bröd. Det var en sval dag och jag kände vinden som blåste svalt mot ryggen. Vi gick och gick och jag tänkte kommer vi nånsin fram? Men just då stannade mamma ohc sa att vi var framme. Det var väldigt fint att se på den lilla skogsdungen. Man kände lukten och blommorna. Maja började springa runt och plocka blommor och Julia tog upp dett lorsordoc satte sig på en stor sten vid vattnet, en väldigt fridfull plats och mamma frågade om vi var hungriga och det var vi. Jag gick och satte mig brevid Julia och tittade ut över sjön på svanar och änder. Mitt hår var långt men nu är det lite kortare. Mamma ropade på oss och sa: - Julia, Felicia jag behöver hjälp med grillen. Så jag och Julia följde med villigt. Korven var färdig. Jag ropade på Maja för att komma och äta. Det började bli sent men vi hade inte bråttom hem. Vi satt allihop på den stora stenen med filtar runt oss vi fyra. Maja sa att mitt hår glänser av solnedgången. Och då började mamma berätta om en flicka som hade halvblont hår som jag, som hette Alicia och var 12 år som jag. Mamma berättade att hon hade gröna ögon som jag också har och hon hade lika långt hår som jag och hon satt på stenen i solnedgången precis som jag gjorde. Hon satt också på den här stenen och så blev hennes hår längre, längre och längre till slut så långt som till fötterna. Mamma berättar att hon blev väldigt chockad och när solnedgången var borta och det var mörkt ute blev håret som det var förut men det blev också blont och varje år gick hon dit vid samma tidpunkt och dag. Men ett år så hade hon färgat håret blont och när hon satt där så blev håret svart och förvandlades till damm. Men hon gick ändå dit nästa år utan hår, det växte aldrig ut igen men nästa år i alla fall försvann båda ringfingrarna. Nu kunde inte hon gifta sig! Men hon gick dit nästa år också och året efter det hon gick dit men hon förlorade en kroppsdel varje år. Det sägs nu att om man går dit vid den tiden och dag vid solnedgången så kan man se hennes spöke sitta på stenen men stenen är blodröd. Felicia Larsson 5A, Lockerud